Puerto Bermúdez Peru

2014-11-15

Drygt fem timmar med mini-van från Pucallpa ligger det betydligt mindre samhället Puerto Bermúdez. Sista delen av vägen hit är obelagd och kan liknas vid en mängd stora kullriga stenar utspridda i röd jord

Puerto Bermúdez ligger vid floden Rio Piccis, ett av tillflödena till Rio Ucayali, och 220 km söderut från Pucallpa. Samhället har cirka 4 000 invånare och i den omgivande regionen med samma namn bor cirka 80 000 människor.

Själva samhället består av tre parallella grusgator där den ena är bred som ett helt kvarter och ger intrycket av att man missat något i stadsplaneringen. I stort sett alla hus är låga enplanshus, endast ett par tre stycken hus med tre eller fyra plan sticker upp ovan mängden.

Några hus klättar på sluttningarna ner mot floden och nedanför dessa hittar man betongtrappor som leder ner till en betongkaj där det ligger ett fåtal bôtes förtöjda. Nu i november är det relativt lågt vattenstånd, cirka 7 meter över miniminivån, men efterhand som vattnet stiger kommer kajen och trapporna att hamna allt mer under vatten.

Längs gatorna finns olika varuaffärer, små matställen, några hostal samt ett par internetcaféer. Utbudet är mycket begränsat och tillgången på kapitalvaror i stort sett obefintlig. Det finns också gott om små mekaniska verkstäder där man med kapmaskin och svets reparerar de motokars som inte klarat de skumpiga vägarna.

Samhället har en plaza, en kyrka samt skola till och med högstadiet, collegio. Människorna är öppna, artiga och trevliga och, till skillnad från till exempel Pucallpa, är här rent. Soporna finns på avsedda platser och man ser inget skräp på gatorna. De flesta invånarna bor utanför centrum i enkla träkåkar, ofta på låga stolpar.

Puerto Bermúdez ligger en bit upp mot Anderna och från samhället ser man lite högre, skogsklädda, berg ofta omgivna av moln. Klimatet är lite friskare här än längre ner i Amazonas och det regnar mindre här även om det är sällsynt med en hel dag utan regn.

Människorna i området livnär sig främst på odling. Med enkla medel odlar man majs, yucca, socker, bananer, kakao och andra tropiska frukter. Odlingen bedrivs helt manuellt och utan dragdjur. Spade, hacka och machete är de främsta redskapen.

Majsodlingen är den dominerande och i samhällets centrum ligger lagret dit man på motokars med lastflak fraktar sin skörd i stora säckar. Där hämtas sedan majsen för vidare export ut från området.

Svedjebruket är dominerande och man ser ofta nybrända områden med förkolnade trädstammar. Man planterar därefter i askan och använder odlingsstället så länge det finns tillräcklig näring. Därefter bränner man ett nytt område och låter det gamla växa igen med gräs och i bästa fall bli betesmark för det fåtal kreatur som finns här.

Längs floden och runtomkring på den omgivande landsbygden hittar man både ensamma bosättningar och mindre samhällen med några hundratals invånare. I området finns flera samhällen där Asháninka-folket bor.

Asháninka fanns i området vid spanjorernas ankomst hit i början på 1600-talet och de förde en långdragen motståndskamp mot conquistadorerna innan de besegrades. Idag bor de för sig själva i små byar med varierande grad av kontakt med omvärlden.

I de båda byarna Santa Rosa och Quirishara i närheten av Puerto Bermúdez bor Asháninka för sig själva men har samtidigt en öppen relation till sin omvärld. Asháninkas lever i dessa samhällen enligt sina ursprungliga Asháninka traditioner och man använder Asháninka-språket i lika hög grad som spanskan.

Transporterna på floden sker här huvudsakligen med lite större bôtes med tak av plastpressening. Dessa ’båt-collectivos’ tar drygt 20 personer samt deras gods. Man sitter på enkla träbänkar, en längs vardera långsidan och godset lastas i fören och på golvet mellan träbänkarna.




2014-11-25, Samaya

Ungefär halvannan timmes båtfärd uppströms från Puerto Bermúdez möts floderna Nasarateki och Asupisó. Det är dessa båda som här bildar Rio Piccis. Ytterligare halvannan timme uppströms Nasarateki ligger det lilla samhället Samaya.

Stränderna längs floden är tätt beväxta men bakom växtligheten finns ofta egendomar med odlingar av olika storlekar, alltifrån stora haciendor till lite mindre ’chackras’. Här finns också några små Asháninkabyar med ett 20-tal hus i varje.

På egendomarna odlar man majs, kakao, yucca, socker bananer med mera. Man har också trädplanteringar med olika sorters tropiska träd, till exempel ceder. Allt fraktas på floden, både uppför och nedför. Hit finns inga vägar.

På floden bedrivs fiske med nät från mindre bôtes. Bland annat fångar man här den stora fisken Sudado, som kan väga upp till 80 kg.

I Samaya bor ungefär 30 familjer. Samhället har inte elektricitet och inget vatten. Man tar sitt vatten från floden där man också sköter sin tvätt och sin hygien. Byn har en skola och människorna som bor här lever på odling. Här finns en 30 meter lång grusgata i mitten, i övrigt består samhället av stigar som binder samman husen.

Från Samaya går en transport med bôte collectivo till Puerto Bermúdez tidigt i gryningen samt en transport tillbaka på eftermiddagen.

Till Amazonas